Debatt i släkten
Maggie har gått med i moderaterna.
Det jag fruktar mest är att alla runt omkring mig ska tro att jag blivit allt för påverkad av min praktik och att beslutet att gå med i partiet inte kommer från mig själv. Jag hade aldrig någonsin låtit mig påverkas så mycket av någon annan att jag går med i ett parti utan att jag själv står för det. Lite självrespekt har jag.
Debatten om detta i min röda del av släkten blev större än jag väntat mig. Jag vill faktiskt det här och jag tycker faktiskt så här. Moderaterna är inte ett parti som på något sätt försämrar välfärden för exempelvis äldre och barn. Tvärt om, de lägger pengarna där de faktiskt behövs, på välfärden istället för basebollhallar.
Min älskade mormor, som hela mitt liv verkat för att jag ska hålla på med politik, sa en gång till mig att jag aldrig kommer att hitta ett parti som jag håller med i om exakt allt. Klart finns det sakfrågor där man inte alltid kan hålla med, mormor sa att gör man det är man en robot. Jag är ingen robot, men jag är för frihet och äganderätt.
Jag vill att det ska vara lätt för människor att förverkliga sina drömmar och idéer. ”Men tänk på de svaga” – låt de svaga bli starka istället för att för evigt klassa dem som svaga, att klassa hela samhällsgrupper som ”svaga” är en stor kränkning av människans värde.
Inom släkten, låt oss skilja på sak och person. Jag älskar er alltid.
