APU 2009, det är svårt att fatta sig kort
Under min praktik har jag varit en vecka på fyra olika ställen. Det normala är att du är fyra eller fem veckor på en och samma arbetsplats.
Jag var minst sagt tveksam inför den här praktiken, dels för att jag trodde att det skulle vara en nackdel att inte vara på ett och samma ställe och dels för att det fanns en risk att bli hur tråkigt som helst.
Inför min APU blev jag bland annat erbjuden att jobba som reseledare i Italien men någonting fick mig att vilja göra en lite mer seriös praktik. Jag ville praktisera någonstans där jag fick möjlighet att prova på någonting som jag trodde att jag ville hålla på med och där jag kunde skapa många kontakter.
Idag är jag så oerhört tacksam för att jag inte åkte till Italien. Jag inser också den stora fördelen med att ha varit på fyra olika ställen. Jag har lärt mig fyra gånger så mycket mer och jag har träffat fyra gånger så mycket mer folk.
Som många av er redan vet så har jag alltid varit intresserad av samhällsfrågor och intresserat mig för politik men utan att ta det längre än till diskussioner vid matbordet. Den här praktiken fick bli som ett test av mig, hur intresserad var jag egentligen? Antingen så skulle svaret bli ja, jag vill engagera mig, eller så skulle svaret bli ett absolut nej. Dessbättre tycker jag att det har varit roligt och tänker absolut fortsätta engagera mig politiskt.
Jag har fått göra väldigt mycket och har lärt mig saker hela tiden. Minst lika viktigt som det jag fått göra är det jag har sett. Under fyra veckor har jag vart i politikens värld och börjar förstå hur den egentligen fungerar. Det är lika viktigt att hänga med i snacket på rökrutan som i diskussionerna på partirådet.
Under min fösta praktikvecka tillsammans med Carl Grufman fick jag vara med på en huvudförhandling i Solna tingsrätt där Calle var nämndeman. Domen för den åtalade blev 30 timmars ungdomstjänst. Svaret på min fråga om vad ungdomstjänst egentligen innebär var att man skulle få göra ungefär samma sak som jag gjorde frivilligt. Typ hänga med oppositionsrådet i Sundbybergs kommun en vecka. Det beskriver kanske det jag fått göra under min praktik som något väldigt tråkigt. Som tur är tycker jag tvärtom, att det har varit roligt och jag har lärt mig väldigt mycket.
Jag har skrivit utkast till insändare och flygblad, vart på studiebesök, en del mer spännande än andra, suttit med i nämndsammanträden,varit med på presskonferenser, druckit kaffe med Vittryska ambassadören, svarat på brev åt statsministern, ringt partimedlemmar både i Sundbyberg och Norrtäljeför att få dem att hänga med på olika kampanjer, guidat pensionärer runt om i riksdagen och blivit intervjuad av webbradio och mycket, mycket mer. Allt jag har fått göra har jag lärt mig något av.
En fråga jag fått från många i min omgivning är, vad har du lärt dig? Vad tar du med dig från din praktik? Svaret är att jag har lärt mig jättemycket, jag har aldrig tidigare fått så mycket intryck under en så kort tid. Det är svårare att svara på vad jag tar med mig från min praktik för grejen är att egentligen slutar den inte. Jag byter bara titel, från praktikant till partimedlem.

Från partimedlem till statsminister? ;)
<3
Från partimedlem till statsminister? ;)
<3
haha ja varför inte?
du är bäst! <3