The Simple Life of LMN

Maggies lördag var allt annat än vanlig. Mina vänner, jag vet inte om ni minns Jimmy? Jimmy som var med i Italien, assnygg. Han är ofta på café Hörnan, jag som jobbar varannan helg brukar alltså se honom ungefär en gång i månaden. 

Igår sprang jag runt på cafét som en arbetsmyra och försökte springa ut med beställningar, göra köttbullsmörgåsar och ta in disk samtidigt. Då hör jag någon som säger, "Hej Maggie". Jag vänder mig om och skriker, "HERREGUD" innan jag hunnit tänka. Där står Jimmy och har spart ut ett jävla tommteskägg! Jag fick inget riktigt svar varför han hade låtit sig spökas ut på det sättet mer än att han ville prova typ. Roligaste kommentaren kom från Nadja som kommentarede skägget med att säga; "Ja han måste ju va assnygg om han till och med lyckas vara snygg som tomte". 

Jimmy blev chock nummer ett under min lördag. Det var dock ingenting mot vad som skulle komma. 

Jag lyckades övertala Dennis, som också jobbar på café hörnan, att följa med in till stan och titta på melodifestivalen vid nån pub på söder. Askul att åka in med jobbpolare, after work med öl och kolla på melodifestivalen.

Vi åker in till stan och hamnar till slut på O'Larrys på Götgatan. När vi kommit in står jag och kollar ut över "publikhavet" och letar efter någonstanns att sitta. Då är det någon som stöter till mig på armen, typ en "hej hej" stöt om ni fattar. Jag kollar ner ser min historielärare sitta i en fotölj precis framför mig! 

Jag får panik, verkligen en vad gör jag nu- situation. Jag blev helt chockad, detta ett skämt tänkte jag. Det kan inte vara sant. Jag vet inte riktigt hur gammal Krostoffer är men skulle gissa på runt 24, 25 och han sitter där med sitt gäng och jag kommer dit med Dennis. VAD ska jag göra, ska jag fråga om vi får sitta där, ska jag låtsas som att han inte finns? VAD ska jag göra? Det blir så töntigt när han är där, han känner mig, jag känner honom men egentligen borde vi inte prata med varandra för han är min lärare. Försök sätta er in i min situation, jag fattar fortfarande inte att jag har träffat min lärare på krogen.  Jag tröstar mig med att det troligtvis känndes mer konstigt för honom än vad det gjorde för mig. 

Stockholm är på tok för litet.